Vad betyder sannolikheten för frost?

Ser du “sista frost 12 maj” för Stockholm är det lätt att tro att det är frostfritt från den 13 maj. Så är det inte. Den här sidan förklarar vad datumen på våra frostsidor betyder, vad de inte betyder och varför kalendern lägger på marginal för frostkänsliga plantor.

Vad betyder ett normalt frostdatum?

SMHI räknar fram normalvärden för en trettioårsperiod, i dag 1991–2020. För varje väderstation anger SMHI bland annat när vårens sista frost och höstens första frost har inträffat. En natt räknas som frost när dygnets lägsta temperatur, mätt två meter över marken, går under 0 °C.

Datumet för en station är ett genomsnitt över de trettio åren. Vissa år kom den sista frostnatten flera veckor tidigare, andra år flera veckor senare. Det varierar mycket från år till år.

Ett genomsnitt säger alltså var mitten ligger, inte var gränsen går. Om åren fördelar sig någorlunda jämnt kring genomsnittet kommer den sista frosten senare än datumet ungefär vartannat år.

Vad är skillnaden mellan medianen och spannet?

För varje ort tar vi SMHI:s datum för alla stationer inom 40 km, eller de tre närmaste inom 100 km. Sedan visar vi två saker:

• Medianen är mittvärdet när alla stationer sorteras efter datum: hälften av stationerna har ett tidigare datum och hälften ett senare. Det är ortens normala frostdatum i våra tabeller.
• Spannet går från den mildaste till den kallaste stationen. Det visar hur mycket frostdatumet skiljer mellan platser kring orten.

Några exempel ur SMHI:s normalvärden i vår bearbetning:

• Malmö: sju stationer, median 19 april, spann 31 mars–1 maj.
• Stockholm: nio stationer, median 12 maj, spann 20 april–23 maj.
• Luleå: fyra stationer, median 17 maj, spann 15–31 maj.

Det viktiga är att spannet beskriver platser, inte år. Att den kallaste stationen kring Stockholm har normal sista frost 23 maj betyder att frosten där i genomsnitt kommer en dryg vecka senare än medianen. Enskilda år kan den komma ännu senare, både där och i resten av området.

Vad betyder 50, 70 eller 90 procent?

Några sajter visar frostdatum med en procentsats. Ett 50-procentsdatum betyder att den sista frosten kom före det datumet hälften av åren. Ett 90-procentsdatum betyder att den kom före det datumet nio år av tio, så frost efter datumet inträffade bara vart tionde år. Ju högre procentsats, desto senare datum och desto mindre risk.

För att räkna fram sådana datum behövs varje enskilt års sista frostdatum för varje station. SMHI:s normalvärden, som vi använder i dag, anger ett genomsnitt per station och inte fördelningen mellan åren. Därför visar vi inga procentsatser än. Vi planerar att räkna fram dem ur SMHI:s öppna dagliga mätningar av lägsta temperatur, och då kommer de att stå på ortssidorna med källa och metod. Tills dess hittar vi inte på några.

Varför ska man lägga på marginal?

Av tre skäl, som alla drar åt samma håll:

1. Åren varierar. Genomsnittet ligger i mitten, och frosten kommer senare många år.
2. Platser varierar. Din tomt kan ligga i en svacka eller på ett öppet fält och få frost senare än ortens median. Spannet visar hur stor skillnaden kan vara.
3. Plantorna står vid marken. SMHI:s frostdatum gäller luften två meter upp. SMHI skriver att markytan ofta är mycket kallare än så, och en SMHI-meteorolog konstaterar att det kan vara frost vid marken även när det är en halv plusgrad på två meters höjd.

En tomatplanta som fryser en natt i slutet av maj tar ofta så stor skada att den inte går att rädda, medan en planta som fick vänta en vecka extra bara kommer igång lite senare. Därför lönar det sig att vara försiktig med frostkänsliga plantor.

Hur stor marginal räknar kalendern med?

Det beror på hur känslig växten är:

• Frostkänsliga plantor som tomater, gurka och dahlior: kalendern räknar från det senaste normala frostdatumet bland stationerna nära orten, alltså den kallaste stationen. I Malmö blir det 1 maj i stället för 19 april, i Stockholm 23 maj i stället för 12 maj och i Luleå 31 maj i stället för 17 maj.
• Tåliga växter och arbeten som potatissättning och rosbeskärning: kalendern räknar från medianen, ibland med några veckors förskjutning åt ena eller andra hållet.
• Prognosen går alltid före. Visar SMHI:s prognos frost eller frostrisk de närmaste nätterna får du en varning, även om datumet säger att det borde vara frostfritt.

Marginalen gör inte risken noll. Den lägger datumet där de flesta platser kring orten normalt är frostfria. Följ därför prognosen den första veckan efter utplanteringen och ha fiberduk till hands, se trädgården i maj.

Varför skiljer sig våra datum från andra tjänsters?

Det finns tre vanliga orsaker:

• Vilka stationer. Vi tar medianen av flera stationer kring orten. En tjänst som bara använder en station i stadskärnan får ofta ett tidigare datum, eftersom städer ofta är mildare än omgivningen.
• Vilken period. Vi använder SMHI:s normalperiod 1991–2020. En längre tidsserie som börjar på 1800-talet, eller en kortare med bara de senaste åren, ger ett annat resultat.
• Vilket mått. Ett genomsnitt, en median av flera stationer och ett 70-procentsdatum är olika saker och ger olika datum för samma ort.

Ingen av metoderna är fel. Men det är viktigt att veta vilken du tittar på. Vår metod står i Källor och metod, och samma stationsurval ligger bakom vår ungefärliga odlingszon.

Hur kan jag se hur det ser ut hos mig?

Börja med din ort på frostsidorna, till exempel Malmö, Stockholm eller Luleå. Där ser du medianen, spannet och prognosen för de närmaste nätterna. Veckans trädgårdsarbete för din ort finns på Trädgården just nu.

Lägg sedan märke till din egen tomt. Ligger rimfrosten kvar på gräsmattan när grannens har smält, eller får du frost i rabatten fast prognosen visade plusgrader, då har du ett kallare läge än orten i genomsnitt. Lägg i så fall på några dagar extra innan du planterar ut. Tidsplanerna för sådd och utplantering finns i När så.