Vilken odlingszon bor jag i?

Sökrutan visar en ungefärlig zon för din ort, beräknad av oss ur SMHI:s normalvärden för 1991–2020. Det är inte en officiell zon. Den officiella zonkartan ägs av Riksförbundet Svensk Trädgård, och den länkar vi till längre ned. Använd vårt svar som en första vägledning och kontrollera mot Riksförbundets karta när ett dyrt träd eller en häck står på spel.

Vilken odlingszon bor jag i?

Skriv namnet på din ort eller kommun i sökrutan. Svaret kommer i en av två former:

• En zon, till exempel “zon 3”. Orten ligger tydligt inom en zon i vår beräkning.
• Två zoner, till exempel “zon 3–4”. Orten ligger nära gränsen mellan två zoner, och skillnaden är för liten för att avgöra. Räkna då med den hårdare zonen, alltså den högre siffran. Vi avrundar aldrig åt det mildare hållet.

För en hel kommun visar vi zonen där de flesta bor, och ibland ett spann för kommunens kallare och mildare delar. I fjäll- och dalgångskommuner står det också att kalla lägen kan vara en zon hårdare än beräkningen (mer om det nedan).

Vad betyder odlingszonerna?

Sverige delas in i åtta odlingszoner. Zon 1 är de mildaste delarna av landet och zon 8 fjällen, där mycket lite odlas. Zonerna beskriver vinterhärdighet för vedartade växter: träd, buskar och klätterväxter. Det är därför plantskolor skriver till exempel “härdig i zon 1–5” på etiketten. Det betyder att växten brukar klara vintrarna från zon 1 upp till och med zon 5, men inte i zon 6–8.

Riksförbundet Svensk Trädgård beskriver zonkartan som en grov indelning av landet. Den första kartan kom redan 1910. Den utgick ursprungligen från isotermer, linjer för lika temperatur, och Riksförbundet skriver att även vegetationsperiodens längd och hur ofta det blir frost på våren och hösten ska vägas in. Inom en och samma zon kan klimatet skilja mycket mellan en skyddad tomt i stan och en öppen åker på landet.

Hur räknar ni fram zonen?

Vi mäter tre motsvarande faktorer i SMHI:s öppna data:

• hur lång vegetationsperioden är, alltså perioden då dygnsmedeltemperaturen håller sig på minst +5 °C enligt SMHI:s definition,
• hur kalla nätterna är i januari och februari i genomsnitt,
• hur många dagar det normalt är mellan sista vårfrosten och första höstfrosten.

För varje ort tar vi medianen från SMHI:s väderstationer inom 40 km, väger ihop de tre måtten till ett tal mellan 0 och 1 och delar skalan i åtta lika stora steg. Beräkningen finns för 5 114 tätorter och småorter och alla 290 kommuner. Hela metoden, med vikter och gränsvärden, står på sidan Så beräknar vi zonen.

Hur säker är den ungefärliga zonen?

Vi har jämfört vår zon med 32 publicerade uppgifter från kommuner, Länsstyrelsen, lokalmedia och examensarbeten. Jämförelsen gjordes efter att modellen var klar, och vi har inte justerat något för att den ska stämma bättre. De flesta av uppgifterna bygger troligen på Riksförbundets karta, så jämförelsen visar hur nära vi kommer den.

• 62,5 % av svaren stämmer exakt, det vill säga vår zon ligger inom den zon eller det spann som uppgiften anger.
• 96,9 % ligger inom en zon.
• Felen går åt olika håll beroende på var i landet du bor, så de tar inte ut varandra lokalt.

Där vi vet att modellen brukar fela är mönstret tydligt. I milda städer och kustlägen i södra Sverige blir vår zon ofta en zon för hård. Det är ofarligt, du får bara färre växter att välja bland. I fjälldalar, framför allt i Jämtland, och i andra kalla inlandsdalar kan den bli för mild. Det är värre, eftersom en för mild zon kan leda till döda växter. Därför har 33 fjäll- och dalgångskommuner fått en zons säkerhetsmarginal åt det hårdare hållet: Jämtland, Härjedalen och inlandet i Dalarna, Värmland, Hälsingland, Västerbotten och Norrbotten. Växtväljaren använder alltid den hårdare zonen.

Hur använder jag zonen när jag köper träd och buskar?

• Välj med marginal. Bor du i zon 4 enligt oss, satsa hellre på en buske som anges till zon 5 eller 6 än en som precis klarar zon 4. Visas två zoner, utgå från den högre siffran.
• Lita mer på sortens zon än på artens. Riksförbundet påpekar att zonangivelser för en hel art ofta är grova, medan namnsorter och E-plantor (växter utvalda och provodlade för svenskt klimat) har säkrare angivelser.
• Tänk på mikroklimatet. En tomt i stan är ofta mildare än landsbygden runt omkring. En södervägg ger värme men kan få växter att vakna för tidigt på våren och frysa när kylan kommer tillbaka. Svackor där kall luft blir liggande, blåsiga höjder och blöt lerjord gör det kärvare. Ett snötäcke skyddar rötterna.
• Plantera rätt. Ett nyplanterat träd har svårare än ett etablerat. Läs mer i guiden om att plantera fruktträd.

Säger zonen när jag ska så eller plantera ut?

Nej. Odlingszonen säger hur hårda vintrar en vedartad växt tål, inget om tidpunkter. När du kan så, plantera ut eller klippa gräset första gången styrs av när frosten släpper där du bor. Två orter med samma zon kan ha flera veckors skillnad i sista frost.

Därför räknar vi alla tider från frostdatum, inte från zon. Du hittar dem under När så, i odlingskalendern och på sidan om frost, där du ser när sista vårfrosten normalt infaller hos dig.

Gäller zonen för perenner?

Nej. Riksförbundet skriver uttryckligen att zonkartan inte gäller perenner, eftersom deras övervintring beror mest på växtplatsen: jord, dränering, fukt och snö. Svenskodlade perenner märks i stället med Perennagruppens övervintringsklasser, A till D, där en asterisk betyder att plantan behöver väldränerad jord. Läs mer i Perenner och härdighet.

Var hittar jag den officiella zonkartan?

Riksförbundet Svensk Trädgårds zonkarta är den etablerade referensen för träd och buskar i Sverige. På deras sida om zonkartan kan du söka på din adress i den digitala zonkartan. Vi visar inte deras karta här och använder den inte i vår beräkning. Skiljer sig deras svar från vårt, är det Riksförbundets karta som gäller när du köper växter efter zon.

Zon per kommun

I tabellen nedan ser du vår ungefärliga zon för alla 290 kommuner, ordnade efter län. Ett spann betyder att kommunen har både mildare och kärvare delar, eller att den ligger nära en zongräns. Osäker på ett ord? Se ordlistan. Vilka data vi använder och hur vi hanterar dem står under Källor och metod.

Bearbetning av Trädgårdsguiden baserad på data från SMHI (CC BY 4.0).