Växter

Snabbt svar

Vår växtdatabas visar bara uppgifter vi har kunnat belägga med en namngiven källa. Träd och buskar har en odlingszon, perenner har Perennagruppens övervintringsklass A–D, och växter som är förbjudna enligt EU:s eller Sveriges listor över invasiva arter rekommenderar vi aldrig.

Krukor med unga trädgårdsplantor på ett träbord vid en växthusvägg.

Här samlar vi växterna vi har gått igenom: perenner, buskar, träd, klätterväxter, kryddor och grönsaker. Varje uppgift på en växtsida har en källa som vi har läst, och datumet då vi kontrollerade den. Vill du hitta växter för en viss plats går det fortast med Växtväljaren, som filtrerar på din ort, ljus och jord.

Hur fungerar växtdatabasen?

En växt kommer med i förslag och listor först när de viktigaste uppgifterna är kontrollerade:

  • latinskt namn
  • härdighet (zon eller övervintringsklass)
  • ljus och höjd
  • giftighet
  • om den står på en lista över invasiva arter
  • för prydnadsväxter även jord och fukt

Saknas en sådan uppgift visas växten inte alls. Mindre avgörande uppgifter, som hur snabbt den växer eller hur mycket bin besöker den, döljer vi tills de är belagda. Vi gissar aldrig för att fylla ut en sida.

Källorna är i första hand myndigheter och branschorgan: Riksförbundet Svensk Trädgård, Perennagruppen, Naturvårdsverket, SLU Artdatabanken, Giftinformationscentralen och SVA. För sådant som höjd och blomningstid använder vi också svenska plantskolor. Hur vi väljer källor står under källor och metod.

Vad är skillnaden mellan zon och övervintringsklass?

Zon gäller träd, buskar och klätterväxter. Riksförbundet Svensk Trädgård delar in Sverige i åtta odlingszoner, och plantskolorna anger härdigheten för vedartade växter efter dem. Står det “zon 1–5” brukar växten klara vintrarna upp till och med zon 5. Hos oss är zonen ett hårt krav: en buske som bara klarar zon 4 visas inte för någon som bor i zon 5. Vilken zon du har ser du under odlingszon. Det är vår egen ungefärliga beräkning, inte Riksförbundets officiella karta.

Övervintringsklass gäller perenner. Riksförbundet skriver att zonkartan inte gäller perenner, eftersom deras övervintring beror mer på växtplatsen än på var i landet de står. Sedan våren 2021 märker svenska perennodlare i stället med Perennagruppens bokstäver:

Klass Betyder
A övervintrar pålitligt i hela Sverige på rätt växtplats
B övervintrar vanligtvis i stora delar av landet
C övervintrar ibland, i de mildare delarna
D är normalt inte härdig i Sverige

En stjärna, till exempel A*, betyder att växten behöver väldränerad jord för att klara vintern. Vi föreslår aldrig klass C och D. Klass B visar vi inte i de kallaste zonerna. Läs mer om perenner och härdighet.

Ettåriga växter och grönsaker har ingen härdighet att ta hänsyn till. Där styr frostdatum när du kan så och plantera ut.

Hur visar ni giftighet?

Varje växt har en rad för människor, hundar, katter och hästar. För människor använder vi Giftinformationscentralen och för djur SVA eller veterinärer och djurförsäkringsbolag, som AniCura, Agria och Sveland. Varje rad länkar till sin källa.

Säger två godkända källor olika följer vi den som varnar mest. “Ofarlig” skriver vi bara när en källa uttryckligen säger att hela växten är ofarlig. Saknas en uppgift står det “ingen uppgift”, och det betyder inte att växten är ofarlig. Vilka trädgårdsväxter som är giftiga för katt och hund har vi samlat under giftiga växter för husdjur.

Vilka växter rekommenderar ni aldrig?

Arter på EU:s förteckning och på Sveriges nationella förteckning över invasiva främmande arter är förbjudna att bland annat sälja och odla. De rekommenderar vi aldrig, inte heller där lagen gör undantag för vissa län eller sorter. Listan och vad du gör om du redan har växterna finns under invasiva växter.

SLU Artdatabankens risklista är inget förbud. Den bedömer hur stor risk främmande arter har att sprida sig och skada naturen. Prydnadsväxter med mycket hög risk döljs som standard i våra förslag. De med hög risk märker vi med att de kan sprida sig och rangordnar dem lägre. Fruktträd och kryddor på listan får bara en notis. Se även risklistan i ordlistan.

Var hittar jag växter för min trädgård?

Börja i Växtväljaren. Där väljer du ort, ljus, jord och vad växten ska användas till. Vill du se färdiga urval:

Varje växt i förslagen har en egen sida med härdighet, blomning, giftighet och källor, till exempel daggfunkia och avenbok.

Vanliga frågor

Varför står det zon på vissa växter och en bokstav på andra?
Odlingszonen gäller vedartade växter som träd, buskar och klätterväxter. Riksförbundet Svensk Trädgård skriver att zonkartan inte gäller perenner, eftersom deras övervintring beror mest på växtplatsen. Perenner får därför Perennagruppens övervintringsklass, där A är den tåligaste.
Varför saknas en växt jag letar efter?
Antingen finns den inte i databasen än, eller så har vi inte kunnat belägga någon av de uppgifter som krävs, till exempel härdighet, ljus eller giftighet. Då visar vi den inte alls hellre än att gissa. Databasen fylls på löpande.
Kan jag lita på att en växt utan giftvarning är ofarlig?
Nej. Saknas en uppgift betyder det bara att vi inte har hittat någon källa. Vi kallar en växt ofarlig bara när Giftinformationscentralen eller en veterinärkälla uttryckligen säger det.
Varför saknas vissa gamla trädgårdsklassiker i förslagen?
Flera vanliga trädgårdsväxter står sedan 15 maj 2026 på Sveriges nationella förteckning över invasiva främmande arter, och då är det inte tillåtet att plantera dem. Vi rekommenderar aldrig arter på EU:s eller Sveriges listor, inte heller där det finns undantag. Vilka det gäller står på vår sida om invasiva växter.