Odlingskalender månad för månad

De flesta trädgårdskalendrar ger ett datum för hela landet: “så tomater i mars”, “beskär i februari”. Sverige är för långt för det. Den sista vårfrosten kommer normalt den 19 april i Malmö, den 12 maj i Stockholm och den 3 juni i Kiruna, och det skiljer alltså drygt sex veckor mellan ändarna av landet. Därför räknar vår kalender varje uppgift från frosten där du bor.

Hur fungerar odlingskalendern?

Varje uppgift i kalendern hänger på en av fyra hållpunkter för platsen:

• Sista vårfrost, det datum då frostnätterna normalt är över. Svensk Trädgård föreslår samma utgångspunkt för ett eget såschema: skriv upp frostdatumet och räkna bakåt med det antal veckor plantan behöver inomhus.
• Sen sista vårfrost, det senare datumet i spannet runt orten. Det används för frostkänsliga växter som chili och tomater, som inte tål frost efter utplanteringen.
• Växtsäsongens början, när dygnsmedeltemperaturen håller sig över +5 °C, vilket är SMHI:s gräns för vegetationsperioden. Det styr beskärning av buskar och plantering av träd och perenner.
• Första höstfrost, som styr höstens skörd, vinterskydd och lökplantering.

Några uppgifter följer i stället kalendermånaden. Vinterbeskärningen av äppelträd visas till exempel från december till mars, eftersom träden vilar då. Svensk Trädgård påpekar att det inte finns någon beskärningsregel som gäller i hela landet, men att beskärning när det är kallare än −10 °C är olämplig.

Varför skiljer sig kalendern mellan Malmö och Luleå?

För att våren kommer vid olika tid. Två exempel från kalendern:

• Beskär vinbär och krusbär gäller från 30 januari i Malmö, 11 februari i Stockholm och 7 mars i Luleå. Svensk Trädgård råder att man i norra Sverige beskär först på våren.
• Så perennfrön som behöver kyla gäller från 31 december i Malmö, 12 januari i Stockholm och 5 februari i Luleå.

Samma uppgift kommer alltså ungefär fem veckor senare i Norrbotten än i Skåne. En kalender med ett datum för hela landet blir för tidig i norr eller för sen i söder.

Vilka frostregioner delar vi in Sverige i?

På månadssidorna grupperar vi uppgifterna i tre frostregioner efter när frosten normalt släpper och växtsäsongen börjar:

• Södra Sverige: Skåne, Blekinge och västkusten. Sista frost kommer normalt i april eller de första dagarna i maj, till exempel den 19 april i Malmö och den 1 maj i Göteborg.
• Mellersta Sverige: resten av Götaland, Svealand och södra Norrlandskusten. Sista frost kommer normalt i maj, till exempel den 7 maj i Kalmar, den 12 maj i Stockholm och den 17 maj i Gävle.
• Norra Sverige: Norrlands inland och norra kusten. Frosten släpper i mitten av maj till början av juni, men växtsäsongen börjar senare och den första höstfrosten kan komma redan i september. Exempel är Umeå med normal sista frost den 20 maj och Kiruna med den 3 juni.

Indelningen är grov, och lokala skillnader är stora. Inom Stockholmsområdet varierar normaldatumet för sista frost med flera veckor mellan innerstaden och kallare lägen utanför. Den enda helt rätta kalendern är därför den för din egen plats, och den får du på startsidan.

Vad ska man göra i trädgården månad för månad?

• Januari: såschema, de första inomhussådderna av pelargon och starka chilisorter, vinterbeskärning av äppelträd och skydd mot sork och hare.
• Februari: sådd av chili och paprika, beskärning av vinbär och växtbelysning.
• Mars, april, maj och juni publiceras inför våren med samma upplägg.

Vill du bara veta vad som gäller den här veckan finns det på Trädgården just nu, och såtiderna per växt finns på När ska man så?. Fruktträdens beskärning har en egen guide: Beskära äppelträd.

Varför står det inget om odlingszon i kalendern?

Odlingszonen beskriver hur kall vintern är, inte när våren kommer. Svensk Trädgårds zonkarta är en härdighetsreferens för vedartade växter och delar in landet i åtta zoner. Den säger om ett äppelträd eller en buske överlever vintern där du bor, men inte vilken vecka du ska så. Två orter i samma zon kan ha flera veckors skillnad i frostdatum. Därför används zonen här bara för att välja växter, och tiderna räknas från frosten. Din ungefärliga zon kan du slå upp under odlingszon, och hur vi räknar fram den står i Så beräknar vi zonen.

Var kommer siffrorna ifrån?

Frostdatumen kommer från SMHI:s normalvärden för 1991–2020. Frost betyder här att lufttemperaturen två meter över marken går under 0 °C. För varje plats tar vi medianen av SMHI-stationerna i närheten, eftersom en enda station kan ligga ovanligt varmt eller kallt. Uppgifterna och deras källor beskrivs i Källor och metod, och mer om frostdatumen finns under frost. Data: bearbetning av Trädgårdsguiden baserad på data från SMHI (CC BY 4.0).