Så beräknar vi zonen

Den här sidan förklarar hur vi får fram den ungefärliga zon som visas i zonsökningen. Metoden har versionsnumret tg-approx-v1. Alla tal nedan är desamma som i beräkningen.

Vilka data bygger zonen på?

• SMHI:s normalvärden för 1991–2020. Vi använder två av SMHI:s filer: mintemperaturer (månadsmedel av dygnets lägsta temperatur och normalt datum för sista vårfrost och första höstfrost) och vegetationsperiodens längd. Det blir ungefär 497 väderstationer. Data är öppna under licensen CC BY 4.0.
• SCB:s tätorter och småorter 2023 samt kommunindelningen. De ger 5 114 orter och 290 kommuner med läge och folkmängd. Data är öppna under CC0.
• GeoNames postnummer används bara när du söker på postnummer, och läget blir då ungefärligt.

Vilka tre mått använder ni, och varför just de?

Riksförbundet Svensk Trädgård skriver att den ursprungliga zonkartan utgick från isotermer, linjer för lika temperatur, men att det är en förenklad bild. Även vegetationsperiodens längd och hur ofta det blir frost på våren och hösten ska vägas in. Vi mäter tre motsvarande saker i SMHI:s data, med vinterns nattemperatur som temperaturmått:

Mått	Vad det mäter	Ger 0 vid	Ger 1 vid	Vikt
Vegetationsperiod	Periodens längd enligt SMHI: från första dagen i den första sexdygnsperioden med dygnsmedel på minst +5,0 °C till dagen före den första sexdygnsperioden under +5,0 °C efter 1 juli	116 dygn	233 dygn	0,35
Vinterns medelminimum	Medel av januaris och februaris genomsnittliga nattemperatur (dygnets lägsta)	−18,3 °C	−0,4 °C	0,45
Frostfri period	Dagar mellan normal sista vårfrost och normal första höstfrost	55 dagar	235 dagar	0,20

Gränsvärdena är den 2:a och 98:e percentilen bland SMHI:s stationer. 0 motsvarar ungefär en högt belägen fjällstation och 1 sydvästra Skånes kust. Kvoten mellan 233 och 116 dygn är 2,0. Det stämmer grovt med Riksförbundets uppgift att vegetationsperioden i södra Skåne är nästan dubbelt så lång som i nordligaste Norrland, men jämförelsen är ungefärlig eftersom Riksförbundet räknar från +3 °C och SMHI från +5 °C.

Två saker skiljer sig från Riksförbundets beskrivning. De räknar vegetationsperioden från +3 °C, medan SMHI:s öppna normalvärden utgår från +5 °C. Och de öppna data har månadsmedel av nattemperaturen, inte årets lägsta temperatur. Vikterna är våra startvikter och har inte finjusterats för att ge ett visst resultat.

Hur blir måtten en zon?

1. Välj stationer. För varje ort tar vi alla SMHI-stationer inom 40 km, eller de tre närmaste inom 100 km om det finns för få. Fyr- och skärgårdsstationer räknas bara inom 5 km, så att en mild havsstation inte gör en inlandsort för mild. Flera stationer på samma plats räknas som en.
2. Ta medianen av varje mått över de valda stationerna.
3. Räkna om varje mått till 0–1 med gränsvärdena i tabellen. Värden utanför gränserna blir 0 eller 1.
4. Väg ihop: index = 0,35 × vegetationsperiod + 0,45 × vinterns medelminimum + 0,20 × frostfri period.
5. Dela i åtta lika steg: minst 0,875 ger zon 1, minst 0,75 zon 2, minst 0,625 zon 3, minst 0,5 zon 4, minst 0,375 zon 5, minst 0,25 zon 6, minst 0,125 zon 7 och lägre än det zon 8, som visas som “zon 8 eller hårdare, fjällklimat”.

Exempel, Stockholm (tätorten): vegetationsperioden är 201 dygn, vilket ger 0,726. Vinterns medelminimum är −4,3 °C, vilket ger 0,782. Den frostfria perioden är 151 dagar, vilket ger 0,533. Index = 0,35 × 0,726 + 0,45 × 0,782 + 0,20 × 0,533 = 0,713, alltså zon 3.

För en kommun tar vi medianen av ortsvärdena, viktad efter hur många som bor på varje ort. Spannet som ibland visas (“zon 3, 3–5 inom kommunen”) kommer från kommunens kallare och mildare orter: den 10:e och 90:e percentilen räknat på folkmängd.

Varför visar ni ibland två zoner?

Ligger indexet närmare än 0,02 från en gräns visar vi båda zonerna. Skillnaden motsvarar ungefär 0,8 °C i vinterns medelminimum eller en veckas längre eller kortare vegetationsperiod, och närliggande väderstationer skiljer sig ofta mer än så. Då står det till exempel “zon 3–4”. Vi räknar alltid med den hårdare av de två och avrundar aldrig åt det mildare hållet.

Vilken säkerhetsmarginal lägger ni på i fjällen?

Vår egen kontroll mot publicerade zonuppgifter visade att modellen kan bli för mild i fjälldalar och kalla inlandsdalar, där en felaktig zon kostar mest: en för mild zon kan leda till att du köper växter som fryser ihjäl. Därför får 33 kommuner i Jämtland, Härjedalen och inlandet i Dalarna, Värmland, Hälsingland, Västerbotten och Norrbotten en zons marginal åt det hårdare hållet. Där står också att kalla lägen kan vara en zon hårdare än beräkningen. Växtväljaren filtrerar alltid på den hårdare zonen. Marginalen tas bort först när modellen räknar med höjd över havet.

Hur väl stämmer zonen med andra uppgifter?

Vi samlade 34 offentliga uppgifter av typen “orten ligger i odlingszon N” från trädplaner och planhandlingar i kommuner, Länsstyrelsen i Stockholm, lokalmedia, examensarbeten från SLU och några webbsidor. Två av sidorna gick inte att öppna och räknas inte. Vikter och gränser var bestämda innan jämförelsen och har inte ändrats efteråt.

Resultat för de 32 uppgifterna:

• Exakt samma zon: 62,5 % (20 av 32). Det räknas som exakt när vår zon ligger inom den zon eller det zonspann som uppgiften anger.
• Högst en zons skillnad: 96,9 % (31 av 32). Den enda större avvikelsen gällde en fjällby i Åre kommun, där vi låg två zoner för milt.
• Medelavvikelse: +0,03 zoner, alltså ingen tydlig slagsida åt något håll för landet som helhet.
• Räknar vi bara kommunernas och Länsstyrelsens egna dokument (12 st) stämmer 66,7 % exakt och alla inom en zon.

De flesta av de här uppgifterna kommer troligen ursprungligen från Riksförbundets zonkarta, och minst en säger det uttryckligen. Jämförelsen mäter alltså i praktiken hur nära vi kommer Riksförbundets karta, inte en oberoende sanning. Det är därför vi bara använder dem för att mäta hur väl vi stämmer, aldrig som mål att anpassa modellen efter.

Var räknar modellen fel?

Felen följer ett tydligt mönster, och båda pekar på samma saknade bitar: höjd över havet och var stationerna står.

• För hård i milda städer och kustlägen i söder. Kalmar, Visby, Halmstad, Stockholm och Mälaröarna är troligen mildare än vår zon. Närmaste stationer står ofta på flygplatser och i inlandet. Inom Stockholm skiljer normal sista frost mellan 19 april och 23 maj beroende på station.
• För hård längs Norrlandskusten. Umeå och Skellefteå hamnar nära en gräns, och den kalla vintern drar ned dem.
• För mild i Jämtlands fjälldalar och kalla inlandsdalar. Stationerna i dalgångarna kring Storsjön och Åre har milda vintrar för att vara Jämtland, och vi korrigerar inte för höjd eller köldhål. Samma sak gäller dalar med frostlägen som Malung.
• För mild på Sydsvenska höglandet. Kring Borås och Vetlanda ligger mycket mark på 150–300 meters höjd, som modellen inte tar hänsyn till.

Din egen tomt kan dessutom vara en zon mildare (skyddat, söderläge, i stan) eller en zon kärvare (i en svacka eller på en blåsig höjd) än vårt värde.

Vad använder ni inte?

• Riksförbundet Svensk Trädgårds zonkarta, i någon form. Den är skyddad av upphovsrätt, och vi har bestämt att inte använda den som underlag eller som facit. Vi länkar till Riksförbundets zonkarta så att du kan jämföra själv.
• Höjd över havet, sluttningar, köldhål, sjöar och stadsvärme. Ingen av dem korrigeras i den här versionen.
• Snötäcke. Snö skyddar rötterna men ingår inte i modellen.
• SMHI:s rutnätsdata. Version 1 bygger på stationer. Att räkna med rutnät skulle kräva att vi laddar ned 30 års data, och SMHI ber användare undvika massnedladdning.

Tänk också på att normalperioden 1991–2020 är varmare än klimatet bakom Riksförbundets karta, som bland annat bygger på växtatlasen från 1993. Vår zon kan därför bli något mildare än äldre uppgifter på vissa håll.

Vad ändras i nästa version?

Nästa version korrigerar vintertemperaturen för höjd över havet med hjälp av SMHI-stationernas höjd och öppna höjddata. När den finns kan säkerhetsmarginalen i fjällkommunerna tas bort. Varje ändring av vikter, gränser eller data ger ett nytt versionsnummer.

Om vi senare får tillstånd att visa Riksförbundets zonkarta, blir den huvudsvaret med tydlig märkning, och vår beräkning blir i så fall en förklarad andra bedömning.

Varför säger zonen inget om när du ska så?

Zonen beskriver hur hårda vintrar träd och buskar tål. Tidpunkter för sådd, utplantering och gräsklippning räknar vi i stället från frostdatum där du bor. Se När så, odlingskalendern och frost. Perenner har ett eget system, som beskrivs under Perenner och härdighet.

Källor och licenser

• Bearbetning av Trädgårdsguiden baserad på data från SMHI (CC BY 4.0).
• Bearbetning av Trädgårdsguiden, underlag från SCB (CC0).
• Postnummer: GeoNames (CC BY 4.0), ungefärligt läge.

Fler detaljer om våra datakällor finns under Källor och metod.