Växtväljaren

Hur fungerar Växtväljaren?

Svara på frågorna ovan, så räknar vi fram vilka växter i vår databas som passar. Du kan hoppa över allt utom orten.

1. Var ligger trädgården? Orten ger en ungefärlig odlingszon, vår egen beräkning från SMHI:s klimatdata. Ligger orten nära en zongräns räknar vi med den kallare zonen.
2. Hur mycket sol får platsen? Sol hela dagen, halvskugga eller skugga. Växter som inte trivs i det ljuset tas bort.
3. Vilken jord och fukt har du? Lerjord, sandjord eller mulljord, och torr, normal eller fuktig. Jord går att förbättra, så den sorterar listan i stället för att stryka växter.
4. Vad ska växten göra? Rabatt, kruka, häck, marktäckning, klätterväxt eller solitär, plus mål som pollinatörer, lättskött eller doft.
5. Ska växten vara ofarlig för någon? Välj barn, hund eller katt om du bara vill se växter som en källa uttryckligen kallar ofarliga.

Varje förslag har ett kort med skälen till att växten passar, till exempel vilken zon den klarar, och med varningar för giftighet och spridningsrisk.

Riksförbundet Svensk Trädgård påminner om att rätt växtplats avgör mycket: jordart, ljus, vatten och mikroklimat. En skyddad plats vid en södervägg kan ge ett mildare läge än zonen säger, och en kall svacka ett hårdare.

Hur väljer vi vilka växter som visas?

Träd, buskar och klätterväxter måste klara din zon. En buske märkt zon 1–4 visas inte i zon 5. Det är samma zonsystem som svenska plantskolor använder, inte det amerikanska USDA-systemet.

Perenner har ingen zon. Vi använder Perennagruppens övervintringsklass:

• klass A, som övervintrar pålitligt på rätt plats, visas överallt
• klass B, som vanligtvis övervintrar, får en lägre placering i kalla zoner och visas inte alls i de kallaste
• klass C och D föreslås aldrig

Ettåriga växter klarar inte vintern och påverkas inte av zonen.

Det här visas aldrig:

• arter på EU:s eller Sveriges listor över invasiva främmande arter, inte heller där lagen gör undantag
• växter vars viktigaste uppgifter vi inte har kunnat belägga: härdighet, ljus, höjd eller giftighet. Mindre uppgifter, som hur snabbt en växt växer, döljer vi tills de är kontrollerade, och ett mål som “snabbväxande” räknas bara när uppgiften bakom är belagd.

Prydnadsväxter med mycket hög risk enligt SLU Artdatabankens risklista döljs som standard. Växter med hög risk visas längre ned med en notis om att de kan sprida sig, och i urvalet för pollinatörer visas de inte alls. Fruktträd och kryddor på risklistan visas med en notis.

Mer om hur databasen fungerar finns under växter, och om zonen under odlingszon. Varför perenner bedöms på annat sätt förklarar vi under perenner och härdighet.

Vad betyder varningarna på korten?

• Giftig för katter, hundar, hästar eller människor: uppgiften kommer från Giftinformationscentralen, SVA eller en veterinärkälla. Liljor och dagliljor är till exempel mycket giftiga för katter. Läs mer om giftiga växter för husdjur.
• Kan sprida sig till naturen: växten står på SLU:s risklista. Plantera den inte nära naturmark och ta hand om fröställningar och rotskott.

Står det ingen varning betyder det att vi inte har någon källa som varnar, inte att växten är bevisat ofarlig.

Färdiga urval

Vill du hellre bläddra än svara på frågor? Vi har gjort färdiga urval för vanliga situationer:

• Perenner för skugga
• Perenner för soligt läge
• Pollinatörsvänliga växter
• Marktäckare för skugga
• Snabbväxande häck
• Fruktträd för zon 4

Vilka växter du inte ska plantera alls ser du på sidan om invasiva växter.