Vecka 44, 27 oktober–2 november

Trädgården just nu

Snabbt svar

Här ser du vad som är dags att göra i trädgården den här veckan, uppdelat på södra, mellersta och norra Sverige. Uppgifterna räknas fram från när frosten normalt släpper på varje ort enligt SMHI:s normalvärden, så listan ändras från vecka till vecka och skiljer sig mellan Malmö och Luleå.

Södra Sverige

Räknat för Malmö, där sista vårfrosten normalt kommer 19 april.

Höstfrosten närmar sig
  • PlanteraPlantera tulpaner och andra vårlökar
  • SkyddaTa in pelargonerna före frosten
  • SkördaSkörda bönor och tomater innan frosten
  • SkördaTa upp lagringspotatisen
  • SkördaPlocka och lagra äpplen
Hela veckan för Malmö

Mellersta Sverige

Räknat för Stockholm, där sista vårfrosten normalt kommer 12 maj.

Efter första höstfrosten
Hela veckan för Stockholm

Norra Sverige

Räknat för Luleå, där sista vårfrosten normalt kommer 17 maj.

Efter första höstfrosten
  • SkyddaKupa känsliga rosor inför vintern
  • SkyddaSätt gnagskydd runt fruktträdens stammar
  • SkördaSkörda grönkål och purjolök efter behov
  • SkördaGå igenom potatis, rotsaker och äpplen i lagret
  • GräsmattanKratta upp löven från gräsmattan
Hela veckan för Luleå

Södra Sverige: hela veckan räknat för Malmö

Plantera

  • Plantera tulpaner och andra vårlökartill 3 december

    Lökar behöver rota sig före vintern: i norr ska de ner tidigt, i Lappland senast i början av september. Tulpaner etablerar sig bättre i sval jord på 5–10 °C och kan sättas cirka 15 cm djupt.

  • Sätt vitlök på höstentill 12 november

    Sätt vitlöksklyftorna när jorden svalnat till ungefär +8 °C, så rotar de sig under hösten och vilar över vintern. Sätt dem cirka 7 cm djupt med spetsen uppåt.

Beskär

  • Klipp bort hallonens gamla skotttill 12 november

    Klipp bort skotten som burit bär, de har gråvit bark, så snart skörden är klar. Spara högst 7 nya skott per planta och klipp ner hösthallon helt efter skörd.

  • Beskär klätterhortensianfrån 29 oktober

    Klätterhortensia blöder om den beskärs sent på våren. Korta årsskotten på hösten eller tidig vinter så att den inte kryper in under takpannor.

Skydda

  • Ta in pelargonerna före frostenaktuellt nu

    Pelargoner tål inte frost. Övervintra dem ljust och svalt men frostfritt; mörk förvaring gav mest gråmögel i SLU:s försök.

  • Sätt gnagskydd runt fruktträdens stammarfrån 29 oktober

    Linda gnagskydd runt stammen, gärna 5–10 cm ner i jorden, och klipp högt gräs runt träden så att sorken inte trivs. Kontrollera skyddet regelbundet så att det inte skaver.

  • Leta upp och samla snigeläggtill 12 november

    Mördarsniglar lägger ägg hela sommaren och hösten, i klumpar om 20–30 vita ägg på cirka 3,5 mm på fuktiga, skyddade platser. Vänd på brädor och plattor och ta bort äggen innan ungsniglarna övervintrar.

  • Skydda unga träd mot hare, rådjur och älgfrån 1 november

    Sätt ett grovmaskigt nät runt unga fruktträd och prioritera huvudstammen. Älg river gärna i äppelträdens kronor vintertid, och då hjälper bara högt stängsel.

  • Vattna vintergröna växter innan marken frysertill 19 november

    Rhododendron och barrväxter kan torka när vårsolen värmer grenarna medan marken är frusen. Ge dem en rejäl rotblöta på hösten.

  • Vattna övervintrande pelargoner sparsamtfrån 1 november

    Håll pelargonerna ljust och svalt och vattna först när jorden är torr, ungefär var tredje vecka. Utan extra ljus inomhus blir de lätt långa och klena.

1 till i kalendern

Skörda

  • Skörda bönor och tomater innan frostenaktuellt nu

    Ärter och bönor är mycket frostkänsliga, så plocka dem samma dag som frost hotar. Gröna tomater kan eftermogna inomhus, gärna med några äpplen bredvid.

  • Ta upp lagringspotatisentill 5 november

    Ta upp potatisen när skalet satt sig, låt den torka upp snabbt och lagra den mörkt. Potatis ska inte förvaras kallare än +4 °C.

  • Plocka och lagra äpplentill 5 november

    Plocka lagringsäpplen varsamt med skaftet kvar, eftersom stötskador ruttnar i lagret. Förvara aldrig frukten ihop med potatis, lök eller kål.

  • Skörda grönkål och purjolök efter behovfrån 29 oktober

    Grönkål och purjolök tål frost och kan stå ute hela vintern, även om det är opraktiskt där snön ligger djup. Sätt nät runt kålen mot harar och rådjur.

  • Gå igenom potatis, rotsaker och äpplen i lagretfrån 1 november

    Sortera bort det som börjat ruttna. Rotsaker vill ha det strax över fryspunkten, potatis inte kallare än +4 °C, och frukten ska ligga skild från grönsakerna.

Gräsmattan

  • Klipp gräsmattan en sista gångfrån 29 oktober

    Gräset slutar växa vid ungefär 6 °C. Höj klipphöjden något vid sista klippningen, till 4–5 cm, så att gräset står bättre rustat för vintern.

  • Höstgödsla gräsmattansista veckan, till 29 oktober

    Ge en lätt höstgödsling i början och i slutet av hösten. Välj ett gödsel med mindre kväve än på våren och sommaren.

  • Kratta upp löven från gräsmattantill 8 december

    Ett tjockt lager löv kan kväva gräset. Kratta upp dem eller finfördela dem med en mulchande klippare och låt dem ligga kvar som jordförbättring.

Mellersta Sverige: hela veckan räknat för Stockholm

Plantera

  • Plantera tulpaner och andra vårlökartill 13 november

    Lökar behöver rota sig före vintern: i norr ska de ner tidigt, i Lappland senast i början av september. Tulpaner etablerar sig bättre i sval jord på 5–10 °C och kan sättas cirka 15 cm djupt.

  • Höstplantera barrotade träd och buskartill 28 november

    När plantorna gått in i vintervila kan barrotat planteras så länge jorden går att gräva. I södra och mellersta Sverige är hösten ofta den bästa tiden för fruktträd, medan våren är säkrare i norr.

Beskär

  • Beskär klätterhortensiantill 8 december

    Klätterhortensia blöder om den beskärs sent på våren. Korta årsskotten på hösten eller tidig vinter så att den inte kryper in under takpannor.

Skydda

  • Kupa känsliga rosor inför vinternaktuellt nu

    Kupa sent på hösten, helst strax efter att markytan frusit lätt, med jord, grov kompost eller täckbark. Skotta gärna snö över grenarna.

  • Sätt gnagskydd runt fruktträdens stammartill 23 december

    Linda gnagskydd runt stammen, gärna 5–10 cm ner i jorden, och klipp högt gräs runt träden så att sorken inte trivs. Kontrollera skyddet regelbundet så att det inte skaver.

  • Skydda unga träd mot hare, rådjur och älgfrån 1 november

    Sätt ett grovmaskigt nät runt unga fruktträd och prioritera huvudstammen. Älg river gärna i äppelträdens kronor vintertid, och då hjälper bara högt stängsel.

  • Vattna vintergröna växter innan marken frysersista veckan, till 30 oktober

    Rhododendron och barrväxter kan torka när vårsolen värmer grenarna medan marken är frusen. Ge dem en rejäl rotblöta på hösten.

  • Vattna övervintrande pelargoner sparsamtfrån 1 november

    Håll pelargonerna ljust och svalt och vattna först när jorden är torr, ungefär var tredje vecka. Utan extra ljus inomhus blir de lätt långa och klena.

  • Låt perennerna stå kvar över vinterntill 18 november

    Klipp inte ner perennerna på hösten. Nedvissnade blad och stjälkar skyddar plantan över vintern och kan städas bort på våren.

Skörda

  • Skörda grönkål och purjolök efter behovtill 6 februari

    Grönkål och purjolök tål frost och kan stå ute hela vintern, även om det är opraktiskt där snön ligger djup. Sätt nät runt kålen mot harar och rådjur.

  • Gå igenom potatis, rotsaker och äpplen i lagretfrån 1 november

    Sortera bort det som börjat ruttna. Rotsaker vill ha det strax över fryspunkten, potatis inte kallare än +4 °C, och frukten ska ligga skild från grönsakerna.

Gräsmattan

  • Klipp gräsmattan en sista gångtill 8 november

    Gräset slutar växa vid ungefär 6 °C. Höj klipphöjden något vid sista klippningen, till 4–5 cm, så att gräset står bättre rustat för vintern.

  • Kratta upp löven från gräsmattantill 18 november

    Ett tjockt lager löv kan kväva gräset. Kratta upp dem eller finfördela dem med en mulchande klippare och låt dem ligga kvar som jordförbättring.

  • Ställ undan gräsklipparen för vinterntill 23 november

    Rengör klipparen, töm den på bensin och smörj vajrar och leder. Förvara den torrt och helst frostfritt.

Norra Sverige: hela veckan räknat för Luleå

Beskär

  • Beskär klätterhortensiantill 18 november

    Klätterhortensia blöder om den beskärs sent på våren. Korta årsskotten på hösten eller tidig vinter så att den inte kryper in under takpannor.

Skydda

  • Kupa känsliga rosor inför vinternaktuellt nu

    Kupa sent på hösten, helst strax efter att markytan frusit lätt, med jord, grov kompost eller täckbark. Skotta gärna snö över grenarna.

  • Sätt gnagskydd runt fruktträdens stammartill 3 december

    Linda gnagskydd runt stammen, gärna 5–10 cm ner i jorden, och klipp högt gräs runt träden så att sorken inte trivs. Kontrollera skyddet regelbundet så att det inte skaver.

  • Skydda unga träd mot hare, rådjur och älgfrån 1 november

    Sätt ett grovmaskigt nät runt unga fruktträd och prioritera huvudstammen. Älg river gärna i äppelträdens kronor vintertid, och då hjälper bara högt stängsel.

  • Vattna övervintrande pelargoner sparsamtfrån 1 november

    Håll pelargonerna ljust och svalt och vattna först när jorden är torr, ungefär var tredje vecka. Utan extra ljus inomhus blir de lätt långa och klena.

  • Låt perennerna stå kvar över vinternsista veckan, till 29 oktober

    Klipp inte ner perennerna på hösten. Nedvissnade blad och stjälkar skyddar plantan över vintern och kan städas bort på våren.

Skörda

  • Skörda grönkål och purjolök efter behovtill 17 januari

    Grönkål och purjolök tål frost och kan stå ute hela vintern, även om det är opraktiskt där snön ligger djup. Sätt nät runt kålen mot harar och rådjur.

  • Gå igenom potatis, rotsaker och äpplen i lagretfrån 1 november

    Sortera bort det som börjat ruttna. Rotsaker vill ha det strax över fryspunkten, potatis inte kallare än +4 °C, och frukten ska ligga skild från grönsakerna.

Gräsmattan

  • Kratta upp löven från gräsmattansista veckan, till 29 oktober

    Ett tjockt lager löv kan kväva gräset. Kratta upp dem eller finfördela dem med en mulchande klippare och låt dem ligga kvar som jordförbättring.

  • Ställ undan gräsklipparen för vinternsista veckan, till 3 november

    Rengör klipparen, töm den på bensin och smörj vajrar och leder. Förvara den torrt och helst frostfritt.

Säsongens köp, vecka 44

Det som är aktuellt att skaffa nu, så att det är på plats när säsongen börjar.

Alla köpguider

Guider för säsongen

Alla odlingsguiderTrädgårdskalendern

Den här sidan svarar på frågan “vad ska jag göra i trädgården nu?” för hela Sverige på en gång. Överst ser du läget i varje frostregion och under det veckans uppgifter. Allt räknas fram för dagens datum, så sidan ser olika ut i mars och i oktober, och olika i Skåne och i Norrbotten.

Vad visar sidan?

Sidan har två delar:

  • Läget i landet: för varje frostregion visar vi om frosten normalt fortfarande kan komma, om säsongen är i gång eller om hösten närmar sig, med exempelorter och deras normala frostdatum.
  • Veckans uppgifter: det som är dags att göra från i dag och sex dagar framåt, sorterat under Så, Plantera, Beskär, Skydda, Skörda och Gräsmattan. Varje uppgift säger kort varför den är aktuell och länkar till en guide när det finns en.

Vill du se en hel månad i taget finns det i odlingskalendern, till exempel januari och februari.

Hur delar ni in Sverige i frostregioner?

Efter när frosten normalt släpper och växtsäsongen börjar, enligt SMHI:s normalvärden för 1991–2020:

  • Södra Sverige (Skåne, Blekinge och västkusten): sista frost normalt i april eller början av maj, till exempel den 19 april i Malmö och den 1 maj i Göteborg.
  • Mellersta Sverige (övriga Götaland, Svealand och södra Norrlandskusten): sista frost normalt i maj, till exempel den 12 maj i Stockholm.
  • Norra Sverige (Norrlands inland och norra kusten): sista frost från mitten av maj till början av juni och en kort säsong, till exempel den 20 maj i Umeå och den 3 juni i Kiruna.

Inom varje region kan det skilja mycket. Kustnära lägen och stadskärnor får ofta sin sista frost tidigare än kalla lägen inåt land. Därför är regionerna en översikt och inte ett facit.

Varför delar ni inte in efter odlingszon?

Odlingszonen är ett mått på vinterhärdighet. Svensk Trädgårds zonkarta är en härdighetsreferens för vedartade växter, och den säger om ett träd eller en buske klarar vintern där du bor. Den säger inte när du ska så eller klippa gräset. Det styrs av när frosten släpper och när växtsäsongen börjar, och därför räknar vi tiderna från frosten. Svensk Trädgård föreslår samma sak för det egna såschemat: utgå från sista vårfrost och räkna bakåt. Din ungefärliga zon, vår egen beräkning, hittar du under odlingszon.

Hur får jag uppgifterna för min egen trädgård?

Ange din ort, kommun eller ditt postnummer på startsidan. Då räknas samma uppgifter fram från frostdata för just din plats i stället för regionen. Är det risk för frost de närmaste nätterna enligt SMHI:s prognos säger vi till, så att du hinner täcka känsliga plantor. Såtiderna för enskilda växter finns också på När ska man så?.

Hur säkra är tiderna?

De visar hur det brukar vara, inte hur det blir i år. Normaldatumet för sista frost är ett medelvärde, och många år kommer den sista frostnatten senare än så. För frostkänsliga växter räknar vi därför från den senare änden av spannet runt orten. Hur stor risken är vid olika datum förklaras under frost och i Vad betyder sannolikheten?. Uppgifterna och källorna bakom varje uppgift beskrivs i Källor och metod. Data: bearbetning av Trädgårdsguiden baserad på data från SMHI (CC BY 4.0).

Vanliga frågor

Hur ofta uppdateras sidan?
Veckans lista räknas om automatiskt och avser alltid dagens datum och sex dagar framåt. Datumen bygger på normalvärden, så samma vecka ger i stort sett samma råd år efter år. På startsidan läggs SMHI:s prognos för de närmaste nätterna till när du anger din ort.
Varför står det inte vilken odlingszon uppgifterna gäller?
För att odlingszonen beskriver hur kall vintern är, inte när våren kommer. Två orter i samma zon kan ha flera veckors skillnad i frostdatum. Vi använder zonen för att välja härdiga växter och frosten för att bestämma tiderna.
Min trädgård ligger kallare än orten i stort. Hur gör jag?
Ligger trädgården i en svacka, högt eller långt från vatten kan frosten släppa senare än normalt för orten. Välj då hellre den senare änden av varje fönster, och vänta extra med frostkänsliga plantor.
Varför syns inte alla trädgårdsuppgifter?
Vi visar bara uppgifter som är kontrollerade mot källor, till exempel Svensk Trädgård och SLU. Uppgifter vi ännu inte kunnat belägga hålls borta tills de är kontrollerade.