Trädgårdsguiden

Källor och metod

Allt på Trädgårdsguiden som handlar om tid, väder och zon räknas fram från öppna data. Här står vilka källor vi använder, vad vi gör med dem och hur du ska läsa siffrorna.

Vilka källor använder vi?

Källa Vad vi använder Licens
SMHI, normalvärden 1991–2020 Medeldatum för sista vårfrost och första höstfrost (lägsta temperatur under 0 °C på 2 meters höjd), månadsmedel av nattens lägsta temperatur och vegetationsperiodens start och längd (+5 °C), för omkring 500 väderstationer CC BY 4.0
SMHI, punktprognos SNOW1gv1 Prognos för temperatur, molnighet och vind de kommande cirka tio dygnen, som vi gör om till nattens lägsta temperatur och frostrisk CC BY 4.0
SCB, tätorter och småorter 2023 samt kommuner Namn, läge och kommun för drygt 5 000 orter och alla 290 kommuner, så att du kan söka på din ort CC0
GeoNames, postnummer Ungefärligt läge för ett postnummer, när du söker på postnummer i stället för ort CC BY 4.0
Naturvårdsverket (EU:s förteckning enligt förordning (EU) nr 1143/2014 och förordning (2026:311) om invasiva främmande arter) Vilka arter som aldrig får rekommenderas Fri att använda
SLU Artdatabanken, Risklista för främmande arter 2024 Riskklass per art, som vi läser och citerar art för art Citeras med länk
Giftinformationscentralen och SVA Giftighet för människor respektive hästar och betesdjur, angivet för hand per växt med länk Citeras med länk
Perennagruppen, övervintringsbokstäver Perennernas härdighetsklass A–D Citeras med länk
Svenska fröföretag och plantskolor (t.ex. Impecta) Odlingspraktik som sådjup, groningstemperatur och förkultiveringstid Citeras med länk

Vi hämtar inget från webbsidor eller kartor som inte är öppna data. SMHI:s artiklar och kartbilder länkar vi till, men kopierar inte.

Hur räknar vi fram när du ska så och plantera?

Tidpunkter räknas alltid från frosten där du bor, aldrig från odlingszonen.

  1. Din ort får ett frostdatum. Vi tar alla SMHI-stationer inom 40 km från orten (finns färre, de tre närmaste inom 100 km) och räknar medianen av deras normala datum för sista vårfrost och första höstfrost. Fyrar och stationer ute i skärgården räknas bara för orter som ligger inom 5 km, eftersom havet gör dem mildare än fastlandet bakom.
  2. Vi visar spannet. Inom ett och samma område kan frosten skilja flera veckor mellan en innerstad och en kall dalgång. Därför visar vi både det typiska datumet och spannet mellan den mildaste och den kallaste stationen i närheten.
  3. Varje odlingsuppgift är en regel relativt frosten, till exempel “så inomhus 8–10 veckor före sista frost”. Motorn räknar om regeln till datum för just din ort. För frostkänsliga plantor som ska ut räknar vi från den kallaste närliggande stationens frostdatum, för att ge marginal.
  4. Prognosen ändrar läget. Lovar SMHI:s prognos frost en natt varnar vi, även om normaldatumet har passerat.

Normaldatumet är ett medelvärde: ungefär vartannat år kommer sista frosten senare. Därför skriver vi “normalt” och anger spannet. Om du bor i en frostgrop eller högt upp kan frosten komma senare än vi räknar med. Höjd över havet och lokala frostgropar finns ännu inte med i beräkningen.

Tabellerna på sidor som När ska du så? och i odlingskalendern räknas fram med samma motor som startsidan, så siffrorna stämmer överens.

Hur beräknar vi odlingszonen?

Den officiella kartan över odlingszoner ägs av Riksförbundet Svensk Trädgård, och vi använder den inte. I stället räknar vi en ungefärlig zon (vår beräkning) från SMHI:s normalvärden: vegetationsperiodens längd, vinterns nattemperaturer och den frostfria periodens längd. Hela metoden, med vikter, gränser och begränsningar, står på Så beräknar vi zonen. Kontrollera alltid RST:s zonkarta om ett växtval hänger på zonen.

Zonen använder vi bara för att sålla växter efter vinterhärdighet, i zonsökningen och i Växtväljaren. För träd och buskar är zonen ett hårt filter. Perenner klassas i stället med Perennagruppens övervintringsbokstäver (A–D), som inte bygger på zoner. Klass C och D rekommenderar vi aldrig.

Hur exakt är ditt läge?

  • Söker du på ort eller kommun använder vi ortens eller kommunens mittpunkt enligt SCB.
  • Söker du på postnummer använder vi GeoNames ungefärliga läge för postnumret. Det märks “ungefärligt läge”. Datan innehåller en del postnummer som inte längre används.

Hur anger vi källan?

Där data visas står källan bredvid. Det här är våra standardrader:

  • Råa eller nästan råa SMHI-värden: “Källa: SMHI (CC BY 4.0).”
  • Prognos: “Prognos: SMHI (CC BY 4.0).”
  • Bearbetade värden (frostdatum, frostrisk, zon): “Bearbetning av Trädgårdsguiden baserad på data från SMHI (CC BY 4.0).”
  • Normalvärden: “Bearbetning av Trädgårdsguiden baserad på SMHI:s normalvärden 1991–2020 (CC BY 4.0).”
  • Orter och kommuner: “Bearbetning av Trädgårdsguiden, underlag från SCB.” (SCB vill inte anges som källa för statistik som någon annan har bearbetat.)
  • Postnummer: “Postnummerdata: GeoNames (CC BY 4.0), www.geonames.org.”
  • Invasiva arter: “Källa: Naturvårdsverket” samt namnet på förordningen.
  • Riskklasser: “SLU Artdatabanken, Risklista för främmande arter 2024” med länk till arten.
  • Giftighet: “Källa: Giftinformationscentralen” respektive “Källa: SVA” med länk till växten.

CC BY 4.0 betyder att materialet får användas och bearbetas om man anger upphovet och talar om att det är bearbetat. Licenstexten finns hos Creative Commons. Bilder och deras licenser beskrivs i bildpolicyn.

Vad gör vi när SMHI inte svarar?

Om prognosen inte går att hämta visar vi normalvärdena och skriver tydligt att prognosen saknas. En gammal prognos visas aldrig: vi sparar en prognos i högst en timme, vilket är så länge SMHI anger att den är giltig.

Hittar du något som inte stämmer? Skriv till oss via Kontakt. Så hanterar vi fel: Rättelser.