Snabbväxande häck

En häck ger lä, insynsskydd och en ram för trädgården, och de flesta vill att den ska bli tät fort. Men en snabbväxande häck som fryser tillbaka varje vinter blir aldrig tät. Därför visar listan nedan bara häckväxter som både har en belagd uppgift om snabb tillväxt och klarar din ungefärliga odlingszon. Välj zon för att se vad som passar.

Listan visar bara växter där snabb tillväxt och härdighet är belagda med källor. I zon 1–5 finns gott om val. I de kallaste zonerna är urvalet fortfarande litet, och där är det ofta bättre att välja en tålig häck som växer långsammare. Under tiden kan du söka på användningen häck i Växtväljaren, där även långsammare häckväxter visas.

Vilka häckväxter växer snabbt?

Växt	Härdighet	Vintergrön	Passar för
Avenbok (Carpinus betulus)	zon 1–4	nej	formklippt häck, väldränerad och näringsrik jord
Liguster (Ligustrum vulgare)	zon 1–4	nej	formklippt häck, sol till skugga
Tuja (Thuja occidentalis)	zon 1–5	ja	klippt vintergrön häck, jämnt fuktig jord
Rödvide (Salix purpurea)	zon 1–6	nej	friväxande eller klippt häck, blåsiga lägen

Avenbok räknas till de bästa växterna för formklippning. Rödvide tål blåst och salt vind och vill gärna ha fuktig, näringsrik jord. Tujan vill ha mullrik jord som håller jämn fukt, och behöver vattnas ordentligt de första åren.

Härdigheten är plantskolornas zonangivelse, alltså samma zonsystem som Riksförbundet Svensk Trädgårds zonkarta, inte det amerikanska USDA-systemet. Vi räknar med den kallare zonen om din ort ligger nära en gräns. Bor du i en fjäll- eller dalgångskommun lägger vi till en zons marginal, eftersom kalla lägen där kan vara hårdare än beräkningen. Mer om det under hur vi beräknar zonen.

Ska häcken klippas eller växa fritt?

Det är det första beslutet, och det avgör både växtval och arbete:

• Formklippt häck blir smal och tät men måste klippas regelbundet. Riksförbundet Svensk Trädgård skriver att bara ett fåtal arter verkligen tål att formklippas, och nämner liguster, måbär och idegran som bra exempel. I täta buskar av arter som inte tål hård beskärning ser man ofta svampsjukdomen rödvårtssjuka.
• Friväxande häck tar mer plats men blommar och kräver mindre klippning. Den sköts som buskar: ta bort några av de äldsta grenarna vid basen varje år. Klipp inte i topparna, där blomknopparna sitter.

Hur hjälper en häck mot vind?

Riksförbundet skriver att buskar ger lä två till tre gånger sin egen höjd, och att en bra första åtgärd i en ny trädgård är att plantera häck eller buskage mot det väderstreck där det blåser mest. En häck på 2 meter ger alltså lä 4–6 meter in i trädgården. Mer lä ger också ett bättre mikroklimat för perenner och grönsaker innanför.

Hur sköter jag en snabbväxande häck?

• Vattna de första åren. Särskilt tujan behöver jämn fukt tills den har etablerat sig.
• Föryngra när den blir kal. En klippt häck är svår att underhållsbeskära. Riksförbundet skriver att man vanligen skär ned hela häcken när den börjar bli risig och kal nedtill, kanske med tio års mellanrum. Vänta inte för länge: på gamla häckar ruttnar stubbarna lättare, och de nya grenarna kan brytas av efter några år.
• Efter en hård nedskärning behöver häcken extra omsorg nästa säsong: vattna vid försommartorka, håll undan ogräs och gödsla en gång under sommaren.

Gynnar häcken bin och fåglar?

Rödvide är en pil. Riksförbundet skriver att tidigt blommande pil och sälg är det viktigaste födoämnet för bin och humlor på våren. Liguster blommar på sommaren och får svarta bär. Vill du välja häck med tanke på pollinatörer, se också pollinatörsvänliga växter, där bland annat måbär och trubbhagtorn finns med.

Är häckväxterna giftiga?

För människor skriver Giftinformationscentralen att liguster innehåller irriterande ämnen som kan ge magbesvär, och att tujans eteriska olja kan ge sveda i mun och svalg och magbesvär. För hund räknar Agria liguster till de växter som kan vara farliga, och tuja till dem som kan ge sveda i munnen, illamående, kräkning och diarré. Klipper du häcken, lämna inte avfallet där hundar eller betande djur kommer åt det. Mer under giftiga växter för husdjur.

Några vanliga häck- och buskväxter är förbjudna eller avråds från för att de sprider sig till naturen. Dem visar vi aldrig. Se invasiva växter.